it's bedtime here in sweden.

jag har en vän som befinner sig i chile. och en annan i australien. när jag tänker på det, och tittar ut öven en balkong täckt av ett två centimeter tjockt lager av snö, blir jag på något sätt ännu mer frusen. har man dessutom lämnat ett hem och en familj med så oerhört mycket värme (i många bemärkelser), känner man sig inte riktigt okej i ett kallt och ensamt stockholm. långsam lunk och sköna dagar har bytats ut mot stressig tunnelbana med skrikiga barn i platstagande barnvagnar. men jag är inte bitter.

nu har klockan blivit läggdags här i high valley, och jag ska sova ensam i min höga loftsäng. ser inte alls fram emot detta. men så kan man ju också få för mycket av det goda, har jag hört nån säga. vem idioten var, vet jag inte. men han har säkert rätt, iallafall nu, när jag inte har så mycket annat att välja på.

resan från ängelholm till arlanda var föresten mycket rolig. vi hade en ovanligt käck pilot, som bland annat skämtsamt ursäktade förseningen såhär:

"mina damer och herrar, jag ber om ursäkt för förseningen... den beror på, ja, nu ska man ju inte skylla på någon annan, men det var ett annat plan som stod ivägen på arlanda, så därför fick vi inte tillåtelse att lyfta förrän nu."

han tyckte även att han kunde säga såhär när vi landat:
"då önskar jag er välkomna till nordens venedig, mälarens stolthet..."

nej minsann hörrni, det var ju som sagt läggdags. därför säger jag over and out, och återkommer imorgon.

dagens ögonrull: stod på tunnelbanan när två tjejer, typ 16 år, kliver på. de pratar och pratar. den ena tjejen säger helt plötsligt:


tjej 1: var är min halsduk?

tjej 2: hade du en halsduk?

tjej 1: ja, jag tror det...

tjej 2: men hur vet vi att du hade?

tjej 1: hur vet vi att jag inte hade?

tjej 2: men hade du verkligen?

tjej 1: jag vet inte, tänk så hade jag...

tjej 2: ska vi åka tillbaka då?

tjej 1: men tänk om jag inte hade?

tjej 2: men tänk om du hade?

tjej 1: men tänk om jag inte hade?

...och så höll de på så, skitlänge. jag och en tant tittade på varandra. hon rullade, och jag rullade. orka.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0