dinner for a poor chick.

ja jag säger då det. efter att ha svarat på de frågor jag blev tilldelad (vi är så kamratliga att vi delar upp ansvaret sins emellan, och därför mer effektivt kan studera på ensam tid) var jag så trött på mitt bleka tryne och bleka kropp som var påpälsad med de tråkigste kläderna, att jag helt sonika gick till motattack. jeans och body fick det bli (lagom är ju liksom bäst), och så på med lite smink. et vóila! en sjukling måste ju inte se sjuk ut, det har vi ju konstaterat tidigare.

för övrigt går jag ibland tillbaka till "emelie bodil elisabet - version metro", och undrar då var min kreativitet tagit vägen? för det första var jag roligare, smartare, snyggare och kanske till och med bättre då. läs bara här. till och med när jag var sjuk kunde jag komma på världsproblem av högsta klass. suck.

dagens tankar om musik: när man är sjuk är det viktigt att man väljer musiken man lyssnar på väl. jag har gjort ett katastrofalt missval. jag satte igång en skiva med thirsty merc. nu orkar jag inte byta, så den har gått på repeat typ fem gånger. jag är trött på den nu. det är inte bra, för det är en förbannat bra skiva. "I wish somebody would build a bridge So I could get over myself." klockrent.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0